Chassiet blir med plåt.

Detta står som det första att göra enligt manualen, men plåtarna kommer jag nog snarare att jobba med lite då och då. Vissa av plåtarna kommer jag att vänta med så de inte är i vägen när jag ska dra bromsrör.

Jag lägger på en sträng silikon på plåtarna innan jag nitar fast dem. Detta både för att täta och undvika skrammel. På påtarna som gränsar mot motorrummet använder jag högtempsilikon, på de övriga helt vanlig våtrumssilikon.

Plåtarna nitar jag med 4 mm popnit som föjde med från Westfield. Den sista niten sitter väldigt trångt till så

jag får väl se om jag kan få tag på en annan nittång eller någon vinkel.

Plåten under sittbrunnen var den som tog livet av min elektriska borrmaskin. Nu har min lilla kompressor fått slita hårt istället.

Hålet där styrstången ska föras igenom lyckades jag givetvis såga ut för lågt, så jag fick fila bort en del material för att det skulle passa. Jag har också tagit ut hål för bromscylinder, kopplingswire och gaswire.

Jag monterar framvagnen.

Juni 2009.

Då var det dax att montera framvagnen. Jag började med övre och undre länkarmar. Det lilla fästet ovanför den övre länkarmen är till för strålkastaren. Det monteras också nu eftersom det fästs med samma bult som länkarmen. Jag passade också på att montera kullederna på styrsnäckan. Det är viktigt att inte dra fast butarna för hårt innan bilen står på sina hjul. Detta för att inte bygga in konstiga spännigar i fästena när bilen väl kommer på backen.

Nästa steg var stötdämpare och fjäder. Fjäderspänningen justeras enkelt med den svarta låsringen i nederkant. Dämparen justeras med den lilla justerskruven ovanför det nedre fästet. Det hela blir rätt så läckert.

När jag skulle montera nedre och övre kulled på länkarmarna så ville min brors lilla dotter också vara med. Det var ju klart hon skulle få det, vi har ju alla ett ansvar att leda in de unga på rätt bana...

Spindel, bromsok, bromsskiva och nav till framvagnen kom ihopmonterat så det var i stort sett bara att hänga på.

En sida klar, en kvar. Nu får jag väl bara ta och bestämma mig för vilka fäljar jag ska hänga på.

Äntligen!!!

Maj 2009.

Så blev garaget äntligen klart för inflyttning. Så fort som blixten lånade jag ett släp och hämtade prylarna på lagret där de stått och samlat damm.

Så här ser chassiet ut. Som ni kan se på bilden har jag en bit kvar, men det är nu det roliga börjar. Jag upptäckte ganska snart att byggmanualen som följde med visserligen i grunden är bra och lättförstådd, men på vissa punkter har den ett löst grepp om verkligheten. Jag tror och den har stämmt en gång i tiden, men att Westfield har gjort vissa ändringar utan att uppdatera beskrivningen. Därför kommer en hel det tid att gå åt till att klura ut hur sakerna egenligen ska sitta ihop, men det är ju rätt roligt i sig.

Manualen har ju en viss ordning om hur Westfield föreslår monteringsordning. Men jag är lite otålig av mig och vill gärna prova saker lite här och där. På vissa punkter går det inte att följa manualen på grund av andra regler i Sverige än i England, men mer om det senare. Jag har iallafall en hyfsad uppfattning om hur jag vill göra bygget.

Så av någon anledning började jag längst fram med att montera styrsnäckan. De flesta komponenterna har förberedda fästpunkter svetsade i chassiet och verkar ha riktigt bra passform.

Med i startpaketet från Westfield följde ett antal aluminiumplåtar som chassiet ska kläs med. En del av plåtarna finns inte med i manualen, andra ser lite annorlunda ut. En annan sak med manualen är att den konsekvent beskriver högerstyrda bilar så med rätt många saker får man tänka om en smula. Detta gäller också plåtarna.

Alla plåtarna är förborrade, så det enda som behöver göras är att fästa plåtana ordentligt och borra upp alla hålen i chassiet. Jag kan verkligen rekomendera en tryckluftsdriven borrmaskin. Jag hade en billig elektrisk maskin som jag brände motorn i redan efter den första plåten och det är många hål som ska borras. Ett avgradningsverktyg är också ett bra inköp.

Diffrentialen

Februari 2009.

Diffrentialen är en av få delar som jag köpt på skroten. Jag köpte först en vanlig som jag började göra vid. Ganska snart hittade jag dock en med diffspärr. Eftersom de är hårdvaluta bland kitcarbyggare är de svåra att få tag på. Diffrentialen jag hittade på en skrot utanför Norrköping kommer från en Ford Scorpio 92'a.

Den är ingen vacker syn precis, men det ska nog en bläster och en färgburk kunna råda bot på.

Ford byggde den här diffen i två varianter. Typ-a och Typ-b. Skillnaden mellan dem är att Typ-a är öppen för att drivaxlarna skall stickas in i den. Typ-b har medbringare där drivaxlarna skruvas fast. Bilden föreställer Typ-b och är den som skall användas. Anledningen att jag nämner det är att jag ju givetvis började med att köpa fel.

Slutresultatet blev ju högst tillfredställande om jag får säga det själv...

Slangen som är virad i tejp och sticker upp från locket är en kanske inte så snygg, med dock viktig komponent. Den sitter där för att ventilera ut gaser från smörjoljan inuti diffen.

Nu när detta är klart så får jag väl vänta ett tag till innan jag kan flytta in i garaget.

Ett första långsamt steg.

November 2008.

Nu råkar det vara så att garaget jag ska hålla till i inte är inflyttningsbart på grund av renovering och att hantverkarna drar benen efter sig. Men det betyder inte att jag inte kan göra något. Jag beställde att få mitt chassie pulverlackat. Det betyder också att fästena till bussningarna i länkarmarna är pulverlackade. För att kunna pressa in bussningarna måste fästena slipas ur. Skippas det så är det fullt möjligt att spräcka godset.

Så jag började slipa med den här fantastiskt vetenskapliga metoden.

På mitt jobb finns allehanda användbara saker. Så när jag skulle pressa bussningarna kunde jag ju lika gärna göra det i en hydraulpress. Mycket enklare än alla pressvarianten jag sett i andra byggdagböcker.

Startkitet anländer!!!

Oktober 2008.

Den stora dagen kom äntligen. Bilden visar inte min verkstad utan lagret på min fars jobb dit leveransen gick.

Full av förväntan möts jag av den här synen. Sämre emballering får man leta efter. Kitet har trots all skickats, med ett antal omlastningar ifrån England. Det är rena turen att karossen inte hade fått några större leveransskador.

Men skit i det, här ska byggas bil. Jag öppnade upp och kollade grejerna. Var bara tvungen att sätta ihop karossen. Tycker redan det ser fräckt ut.

Vidare förklaring

När jag väl kom på att en blog kunde vara roligt så hade jag redan sen en tid tillbaka påbörjat mitt bygge. Så om någon tittar på datumen för inläggen och tror att jag har skruvat något alldeles frenetiskt så är det inte hela sanningen. Under den här tiden har jag läst många olika dagböcker på internet av andra byggare. Jag har av dessa lärt mig mycket och täkte därför ge lite tillbaka. Dessutom frågar ofta kollegor och vänner hur det går, så nu kan de se för sig själva.

Varför gör jag den här bloggen?

Jag har under ett antal år varit sugen på att bygga mig en alldeles egen Lotus Super Seven replika (jag vet att man inte får kalla något annat än Caterham så). Men på grund av ett antal års studier ver det inte riktigt möjligt. Dock helt plötsligt under 2008 bästämde jag mig. Jag sålde min motorcykel och beställde ett kit från Westfield i England. I Sverige är Roadster Bil AB i Stockholm återförsäljare åt Westfield, så det är genom dem jag har köpt många av mina grejjer.

När man drar igång ett sådant här projekt så finns det ett antal val, de styrs ofta av ekonomi men också av hur mycket man vill tillverka själv. Jag är flygtekniker till yrket, men trots det så har jag inte skruvat i några större mängder privat, jag kan tex. inte svetsa med någon reda. Jag har på blocket sett mängder av halvfärdiga projekt som säljs av folk som helt enkelt har tappat orken. Den fällan ville jag själv inte hamna i. Jag ville heller inte köpa en donatorbil på skroten. Det kostar lite i pengar men mycket i tid att renovera, och det är oftast dessa projekt som säljs halvfärdiga. Nej jag ville ha ett kit som är enkelt att bygga, så att åtminstone jag blir färdig någon gång.

För mig blev Westfield ett lysande val. Man köper ett kit med färdigsvetsat chassie, glasfiberkaross mm. Även med detta kit kan man sen välja om resten ska baseras på en donatorbil eller på nya delar. Jag valde att bygga på nästan enbart nya delar.